Det är inte lätt att bestämma sig....jag har svårt att förstå hur folk bara kan på typ en sekund bestämma sig hur deras liv ska se ut, tex vart de ska bo, vad de ska jobba med osv. Jag praktiskt taget plågas av dessa frågor varje dag och blir inte klokare alls, ibland kan jag komma på något och känna, jaa det där ska jag göra, för att i nästa sekund börja tänka, eller...? Nu har jag bestämt mig för att ta två kurser i höst och jag har redan varit påväg att ringa och säga att jag struntar i det, jag är inte redo och jag klarar inte av det. För att i nästa sekund tro att jag kanske kan göra det. Och sen tillbaka till att det aldrig kommer att fungera....
Bah blir tokig!
Dessutom så kommer ju då frågorna, hur är de andra som går i klassen, kommer jag att bli vän med någon, kommer jag att lära känna någon alls, tänk om läraren är otrevlig och inte ett dugg hjälpsamn, tänk om jag inte förstår vad det är som jag försöker lära mig, eller så kanske det inte var så intressant som jag trodde att det skulle vara...
Inte konstigt att det är så svårt att sova när allt det här plus massa annat åker runt i huvudet dygnet runt, ångesten och oron för framtiden är enormt stor och ofta önskar jag att jag är liten igen och inte behöver ta sådana här beslut, kan bara flyta med mängden och göra som mamma och pappa sa åt mig, livet var så enormt mycket lättare då....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar